Det var en tjusig bro över en tjusig å
Bonds reflektion över bron där Goldfingers gömt guldtackan stämmer bra.
Vi lämnade Orleans vid 9-tiden på morgonen och fortsatte mot Nevers och Moulins. Som tur var upptäckte jag att navigatorn gick att ställa in så att den väljer en resväg utan motorvägar och betalvägar. Nu blev det mycket lättare att följa den ursprungliga vägen. Efter Moulins kom vi in på väg 79 och började spana efter bro 79/6, dvs. den sjätte bron efter väg 79. Vi stannade vid flera broar för att se om den fanns något lantmäterimärke inhugget i brovalvet, men vi hittade inga. Efter att ha kört några mil och kört över flera broar så ser vi plötsligt ”Bron” – en tjusig bro över en tjusig å. Bron ligger precis vid infarten till byn Le Pèage.
Vi stannar och plockar fram det vi behöver. Picknickutrustning med filt och vi dukar upp bröd, ost och vin samt skinka och grönsaker. Trots att det bara är 15 grader varmt så är det skönt att sitta vid åkanten och äta lunch.
Här gömmer vi även ”guldtackan”. Den placerades i en plastlåda så att den kommer att klara sig ett tag mot väder och vind. Dessutom ligger den under själva bron. Risken är väl störst att någon får syn på tackan och tar den. För att säkra mot det finns följande text med i lådan:
”This is just a piece of painted wood. Please do not remowe it from it´s place under this bridge. Read the novel Goldfinger by Ian Flemming and you will understand. Thank you for your cooperation. May 14th 2010. Ann-Catrine and Lars from Sweden”.
Vi lämnar bron med ett välförrättat ärende och nu börjar det kännas att vi närmar oss slutet på resan. Men, det visar sig att vi har ett äventyr kvar – färden över Jurabergen innan vi rullar in i Schweiz. Smalt, brant och kurvigt är bara förnamnet. En fantastisk körning både uppför och utför. Scouten gör det den är konstruerad för, med uppstyvad fjädring och max vridmoment redan från 1 700 varv är det en perfekt ”alpklättarbil”. Vi kommer in i Schweiz och kör mot slutmålet – byn Coppet där Goldfinger försvinner in genom porten i muren.
Precis då vi kör in i byn ser vi porten. Vi vet naturligtvis inte om det är rätt port men för oss blir den det. Det är ju när allt kommer omkring romanfigurer vi jagar och mycket kan ju vara frukten av Ian Flemmings skaparförmåga.
Här slutar vår resa och även den här bloggen. Nu tar vi det lite lugnare på hemfärden och vi är åter i Leksand på lördag eftermiddag. Under hemfärden besöker vi Attins systrar och gamla vänner för trevlig samvaro.
Väderrapport just nu i Granges – duggregn och 10 plusgrader. De medtagna badkläderna får bli kvar i väskan.
Lite resefakta: Den effektiva körtiden från Leksand till Coppet blev ca 29 timmar och sträckan (bilvägen) blev drygt 225 mil. Totalt har vi ju rest längre än så med tre färjeöverfarter. Medelförbrukningen av diesel blev 0,59 liter och snitthastigheten 78 km/tim.




















